You are currently viewing Röstens funktion och förändring efter cancerbehandling
Foniater Henrik Widegren Fotograf: Kristoffer Lindblad

Röstens funktion och förändring efter cancerbehandling

När man drabbas av cancer i mun eller halsregionen blir rösten ofta påverkad av de behandlingar man tvingas genomgå för att bota cancersjukdomen. T ex är strålbehandling över mun och hals en väldigt tuff behandling att genomgå eftersom det är känsliga områden som blir bestrålade och man får brännskador både inne i mun och hals och på huden i området som bestrålas. Slemhinnorna i de bestrålade områdena blir för många påverkade för resten av livet – de blir torra och känsliga och många patienter har därför problem med muntorrhet, vilket även påverkar tandhälsan och rösten. Vid strålbehandling över halsen påverkas även stämbanden som sitter i struphuvudet, vilket gör att rösten blir annorlunda på kort och ibland även på lång sikt. Även mer omfattande operationer i mun och hals ger ofta en påverkan på rösten.

Jag hade tungcancer och därför fick jag strålbehandling mot mun och hals, och en del av tungan togs bort. Jag fick lära mig att prata igen med hjälp av en logoped på Karolinska Sjukhuset. Logopeder hjälper människor som har svårt att kommunicera på grund av störningar i rösten eller talet och de hjälper även patienter som har svårt att svälja, vilket många i vår patientgrupp också har. 2005 dvs 16 år efter att jag genomgått mina cancerbehandlingar, började min röst förändras. Jag fick operera stämbanden och efter det blev rösten helt förändrad. Jag – som haft en mörk röst i hela mitt liv – fick nu en hes och ljusare röst som jag inte alls kände igen. Jag drabbades då av en djup depression eftersom jag inte riktigt förstod hur min framtid skulle se ut med en röst som inte fungerade, och då jag dessutom hade 2 små barn som krävde att jag kunde prata mycket. Jag tog hjälp av mina läkare, en psykolog och en logoped för att försöka komma vidare i livet, men det tog flera år innan jag tog mig ur den väldigt djupa svackan i mitt liv.


Laryngektomi och att tala utan stämband.
Vid cancer i halsen måste man ibland ta bort struphuvudet, laryngektomeras, vilket gör att man får lära sig att tala på ett nytt sätt. Det finns olika sätt att göra det på – ha en röstventil, använda sig av en röstgenerator som trycks mot halsen eller matstrupstal. Staffan i intervjun nedan pratar via en röstventil och en Handsfree som gör att han inte behöver trycka på stomat för att prata.

När struphuvudet är bortopererat är det en direkt förbindelse mellan svalg och matstrupe, medan luften till lungorna kommer in via ett hål i luftstrupen, vilket illustreras här. Öppningen i halsen kallas trakeostoma eller stoma.

Här är en intervju med Staffan som berättar om sin cancerresa. Han är laryngektomerad och pratar med en röstventil och en Handsfree. (Intervjun är från ”En podd om cancer”, Akademiska Sjukhuset i Uppsala.)

Så här fungerar rösten och stämbanden

I struphuvudet finns två slemhinneveck som kallas stämband. Dessa kan sättas samman så att de rör vid varandra och stänger förbindelsen mellan munhåla och lungor. Stämbandens funktion är alltså även ett luftvägsskydd som är viktigt när man sväljer, hostar eller harklar sig. Att kunna hosta eller harkla sig är också något vi gör med stämbanden.

I videon Röstresan av Foniater Per-Åke Lindestad,
visas hur rösten fungerar.

Rösten bildas när luft pressas ut genom luftstrupen så att stämbanden vibrerar – det bildas en ton. Hur tonen låter beror på hur långa eller spända stämbanden är. Män har oftast mörkare röst än kvinnor då deras struphuvud är större och stämbanden längre.

När man ser filmerna om rösten, och hur det ser ut i halsen, är det lätt att förstå att strålbehandling förstör slemhinnorna i de här känsliga områdena, som jag även nämnde i texten i början av avsnittet. Även om de återhämtar sig efter att behandlingen är klar blir slemhinnorna påverkade för resten av livet.

Vid strålbehandling över halsen påverkas såklart även stämbanden som sitter i struphuvudet, vilket gör att rösten blir annorlunda. Att rösten förändras är psykiskt väldigt jobbigt eftersom rösten är så sammankopplad med vår identitet.

Foniater Henrik Widegren visar i videon hur stämbanden ser ut och fungerar

När vårt utseende inte riktigt stämmer med vår röst längre blir det till en början väldigt jobbigt och det är viktigt att få stöd av sin närmaste familj samt kanske även av en terapeut, logoped och foniater för att kunna hantera och acceptera sin nya röst. (En foniater är en Öron-,näs- och halsläkare som är specialiserad på rösten.)

Ujje Brandelius tar upp hur det är att inte låta som andra i radioprogrammet Känsligt läge.
I programserien utforskar han vårt förhållningssätt till våra fysiska jag. ”Vad gör kroppen för själen? Vem blir man av att ha en särskild kropp? Och är det någon skillnad på vem du känner att du är på insidan jämfört med vem du uppfattas att vara på utsidan?”

I seriens femte del handlar det om vilken betydelse talet har för vem vi blir – i våra egna och andras ögon. Vi möter Andreas, 46, som har brottats med stamning större delen av sitt liv. Och så träffar vi Guillermo, 40, som pratar med spansk brytning – en brytning som hans svenska kollegor ofta korrigerar. Det är mycket av det som tas upp i det här programmet som är precis de funderingar och problem vi som drabbas av röstförändringar pga cancer i mun och hals, får brottas med resten av livet.

Här kan du lyssna på det avsnittet:

Ujje Brandelius, Känsligt läge, rösten, identitet, talet


Lämna ett svar